Nyheter

Jag heter Klara Insulander Björk och började på F 2002. Jag kom fram till år fyra i samma veva som Bolognaprocessen implementerades, så detta med masterprogram var lite nypåkommet och ganska flytande. Det blev en blandning av kurser inom bioteknik och reaktorfysik som i slutänden bedömdes motsvara ungefär en master i tillämpad fysik, som jag tog ut 2008 så vitt jag minns… det stämmer rätt bra med fem år på högskolan plus ett sabbatsår. Nu är jag forskare inom medicinsk strålningsvetenskap på Göteborgs Universitet.

Vad gör du i ditt nuvarande arbete? 

 Oh, det bästa med mitt arbete är att det inte finns en ”vanlig arbetsdag”. Det finns så många olika arbetsuppgifter; undervisning, handledning, konferenser och möten (både att delta och arrangera), forskningsförmedling till allmänheten, forskning… Och forskningen, i alla fall den som jag bedriver nu, kan vara så mycket olika; vissa dagar står jag i biokemilabbet och pipetterar mikrolitervolymer av DNA-lösningar, andra dagar sitter jag och programmerar, ibland dissekerar jag råttor, ibland mäter jag strålning, ibland diskuterar jag med kollegor, ibland sitter jag och skriver artiklar om alltihop. Dessutom har jag haft privilegiet att kunna delta i många kurser för att utveckla min kompetens.

Hur kom du från examen dit du är idag? 

Det var en väldigt krokig väg… Jag gjorde mitt exjobb i ett samarbetsprojekt med Vattenfall, Chalmers och en norsk startup som hette Thor Energy. Exjobbet handlade om utveckling av toriumbaserade kärnbränslen, och efter examen fick jag jobb som utvecklingsingenjör där. 

Efter ett knappt år sökte jag och fick medel från norska forskningsrådet för att bli industridoktorand, så jag doktorerade samtidigt som jag arbetade för Thor Energy och blev forskningschef. Forskningen började med rent teoretiska simuleringar av neutronflöden i reaktorhärden och gled efterhand in på fysikaliska förlopp i bränslematerialet. Efter disputation stannade jag bara en kort stund på Thor Energy, eftersom jag börjat tappa tron på konceptet med toriumbränslen.

 Jag fick jobb på konsultföretaget Chalmers Industriteknik och arbetade som koordinator för ett strålningsvetenskapligt kompetenscentrum (SAINT), samtidigt som jag utförde några forskningsprojekt som berörde kemiska egenskaper hos toriumbränslen, först som konsultuppdrag åt Thor Energy och sedan självständigt för forskningsmedel som jag själv ansökt om. Jag längtade tillbaka till akademin (det finns ett begränsat antal gånger jag orkar höra frågan ”hur mycket pengar tjänar vi på det?”) och när jag fick ett erbjudande om att forska inom fusionsplasmafysik på Chalmers tackade jag ja omedelbart, trots att jag bytte en tillsvidareanställning mot en tvåårig anställning med lägre lön. 

När den tvåårsperioden närmade sig sitt slut sökte jag forskningsmedel för ett projekt inom radioekologi och fick medel för att forska om det på Göteborgs Universitet, och när det projektet var slut fick jag möjlighet att hoppa på ett annat projekt, inom radiobiologi. Så man kan säga att jag har glidit från reaktorfysik, via materialfysik, kärnkemi och radioekologi till radiobiologi. Den enda röda tråden är att strålningen har varit en del av det hela vägen, men metoderna man använder sig av är minst sagt olika. Jag började med att programmera och nu dissekerar jag råttor som sagt…

Vad är det du främst har tagit med dig från studierna?

Eftersom vägen varit så krokig så tror jag mest att det är själva förmågan att lära mig nya saker som varit mest värdefull. Sen har faktiskt deltagandet i föreningslivet under studietiden varit väldigt viktigt. Chalmers sångkör var oerhört viktig rent socialt, men allt skrivandet i Finform och Tofsen var nog nyttigare övning för ett arbetsliv där jag skriver ganska mycket. Att vara kassör i F6, producent för F-spexet och turnékommitté i kören gav erfarenheter av projektledning som är användbara både när jag leder forskningsprojekt och organiserar konferenser. Sist men inte minst tycker jag faktiskt att allt tramsande på scen i F-spexet som jag ägnade mig åt gav en bra övning i att improvisera, vara underhållande och tydlig (och högljudd!) som jag försöker använda i min undervisning och forskningsförmedling. Sensmoralen? Läs kurser du gillar – du vet aldrig var du hamnar i yrkeslivet. Och var med i så många föreningar du orkar. Kul under studietiden och nyttigt efteråt.

Vilken kurs har varit mest värdefull för dig?

Det är faktiskt omöjligt att svara på. De första kurserna var ju bra för att sen kunna förstå de senare kurserna, och längs den krokiga vägen har jag nog lyckats använda småbitar av de flesta av de senare kurserna. Men Kvanten Som Den Var Förr (TM) var nog den bästa erfarenheten i stort. Då läste vi all kvant under en läsperiod och slet som små djur och lärde oss sjukt mycket om studieteknik och uthållighet och sammanhållning på kuppen. 

Hur fick du ditt första jobb?

Mitt första jobb var ju som sagt på Thor Energy där jag gjorde mitt exjobb, och ansökningsprocessen kändes mest som en formalitet, eftersom de gillade mitt exjobb och ville ha in mig. Ingen fantastisk lärorik upplevelse att dela med sig av, bortsett från ”gör ett bra exjobb”.

Finns det något med livet efter examen som inte alls var som du tänkt dig?

Kalla mig naiv, men när jag pluggade så trodde jag nog att ungefär när man börjar jobba, så blir man också Vuxen, och sedan förblir man en enda statisk person ända tills man går i pension och då slutar att vara Vuxen och blir Gammal istället. Det visade sig alldeles fel. Det pågår en förbaskad massa personlig och professionell utveckling hela tiden. Ni kanske inte är så naiva som jag var, men fundera lite över det ändå. Var öppna för utvecklingsmöjligheterna. 

.. 

Om du skulle ge ett tips till en student på sektionen, vilket tips skulle du då ge den?

Gör något gött av studietiden. Du kan ju inte bara se det som en transportsträcka till examen. Det går som sagt att lära sig mycket viktigt av föreningslivet, och vilka kurser du läser behöver inte betyda jättemycket för vad du senare jobbar med. Men lär dig att skriva. Det är förbaskat mycket usla rapporter som skrivs runtom i Sverige. Kan du inte beskriva vad du kommit fram till i ditt arbete så kunde du nästan lika gärna låtit bli.

Har du fortfarande kontakt med dina kursare?

Två av mina kursare är mina allra bästa vänner. Det har inte hjälpt mig professionellt men är ju en underbar tillgång socialt. Sen är det ganska många som jag bara har Facebookkontakt med. Det kanske låter ytligt, men det hjälper ju när man trillar på ett bekant namn eller ansikte någonstans att man vet lite på ett ungefär vem det är. Det är ju en tillgång socialt, och förr eller senare kanske det råkar bli en tillgång professionellt också, även om sannolikheten minskar när man börjar ägna sig åt råttdissektion som yrke.

Har du gjort något specifikt utanför student/arbetslivet som har hjälpt dig utvecklas som person?

Jag tror att det som är mest utvecklande för mig som person är att möta människor (både professionellt och privat) och, när jag hittar ett personlighetsdrag som jag verkligen gillar, att försöka ta efter det. Sen är jag kanske som… en del… andra fysiker en bit ut på det berömda spektrat, så det är ju lite jobbigt att möta alltför många människor, men det är bara att öva. Och så har jag gjort en del dumheter. Det är förbaskat utvecklande för ödmjukheten. Jag blir bara mindre och mindre dömande med tiden.

Varför valde du att läsa på Chalmers och varför Teknisk fysik/matematik?

Alltså… jag är ju femte generationen ingenjör. Inga påtryckningar från föräldrarna direkt, men som storasyster så har man ju en undermedveten känsla för vad som är Rätt Sak Att Göra. Jag började faktiskt först på Data, mest för att mina gymnasiepolare sade att jag inte kunde något om datorer. Det var förbaskat roligt där, men efter ett par veckor på nollningen (jo, det hette så då) kom det två dataingenjörer och berättade om sina yrkesliv, och jag tänkte att ”Nej!!! Nej nej nej nej nej, det verkar utomordentligt tråkigt, det här blev ju alldeles fel.” och så skrev jag ett långt och ödmjukt brev till Chalmers registrator och bad att få byta till Teknisk fysik istället. Jag hade en gymnasiekompis som hade gått där ett år och sade att det var jättecoolt, och det var det ju.

Är det något annat du skulle vilja berätta? Någon anekdot eller annat kul som du gjort och som skulle kunna intressera studenter?

Jag hade en period när jag verkligen kände att jag orkar inte med ett skrivbordsjobb ett enda år till. Då tog jag motorsågskörkort och utbildade mig i professionell trädklättring. Sen fick jag ett skrivbordsjobberbjudande (det med fusionsplasmafysiken) som jag inte kunde motstå ändå, så det blev aldrig någon professionell trädfällning som var tanken. Men nu tänker jag att om jag tröttnar eller kommer för nära utmattningssyndromets rand igen så kan jag ju byta spår ganska kvickt. Och hamnar jag aldrig där så gör det mig åtminstone till en mer användbar vän/granne/släkting. Det är häpnadsväckande få som vill ha sina neutronflöden simulerade eller råttor dissekerade, betydligt fler som vill ha sina träd fällda.

————————————————————————————————————–

Tack för att du läste denna intervju med Klara Insulander Björk! Om du är alumn och är intresserade av att vara med på en intervju, eller känner någon som är det, får du gärna mejla till farm.alumni@ftek.se.

I denna intervju berättar Anders Logg, F99, om sina roller som professor i beräkningsmatematik på Chalmer och som föreståndare för Digital Twin Cities Centre, ett forskningscentrum som arbetar med att utveckla och studera digitala tvillingar av städer. Han ger också sina tips om studier, och berättar om sitt friidrottsintresse.

Vad gör du i ditt nuvarande arbete?

Jag leder forskning och utveckling på DTCC (Digital Twin Cities Centre). Det är ett spännande arbete där jag gör allt från att lägga budget och följa upp projekt till att själv utveckla nya metoder och algoritmer. Jag programmerar fortfarande en hel del vilket jag tycker är grymt kul.

Som lärare på Chalmers ingår alltid undervisning i tjänsten. Just nu undervisar jag flervariabelanalys och PDE på maskinprogrammet. Det är alltid väldigt givande att roligt att möta studenter i undervisningen. Tillsammans med mina kollegor Axel Målqvist och Stig Larsson jobbar jag på en bokserie med nya matteböcker som kommer att täcka alla de grundläggande mattekurserna på Chalmers. De första två böckerna är klara och vi jobbar nu hårt på att få klart de sista två delarna.

Hur kom du från examen dit du är idag?

Efter examen blev jag direkt doktorand i tillämpad matematik på Chalmers. Jag hade turen att redan i årskurs ett på Chalmers träffa på min blivande handledare Claes Johnson som betytt väldigt mycket. Vi arbetade tillsammans redan under studietiden och därefter blev det naturligt att fortsätta som doktorand hos Claes. Efter avlagd disputation följde sedan två år som postdoc i USA. Därefter flyttade jag hem och arbetade i sju år som forskare på Simula Research Lab i Oslo samt på Oslo universitet. Jag hade siktet inställt på att någon gång komma tillbaka till Chalmers och när det 2012 utlystes en professur i beräkningsmatematik på Chalmers var det läge att söka tjänsten som jag då fick.

Vad är det du främst har tagit med dig från studierna?

Bredden och djupet från studierna på F har varit en fantastisk grund att bygga på. Även om jag lyckades ta mig igenom studierna på kort tid med högsta betyg i (nästan) alla kurser var det en väldigt tuff och utmanande tid, med många sena timmar av plugg, räkning, programmering och labbar. Men när man sen kommer ut på andra sidan så är känslan att det finns inget man inte klarar av, det kan ju knappast bli svårare och tuffare…

Vilken kurs har varit mest värdefull för dig?

Den kurs som betytt mest är flervariabeln där vår examinator (Claes) tog ut svängarna rejält och introducerade oss för material som normalt sett kommer i senare kurser. Jag minns att det var en fantastisk tid med spännande och utmanande föreläsningar i kombination med vårsol och Cortège-bygge.

Hur fick du ditt första jobb?

Jag har ju egentligen aldrig haft ett riktigt jobb och de jobb jag haft har öppnat sig naturligt på vägen: doktorandtjänst, postdoc, forskartjänst, professur. Men även om tjänsterna varit naturliga att söka så har jag som alla andra behövt jobba hårt med mina ansökningar. Det är ganska många sidor text som skall formuleras när man söker en akademisk tjänst.

Finns det något med livet efter examen som inte alls var som du tänkt dig?

Så långt har det flutit på ungefär som jag föreställt mig. På sätt och vis började jag på F 1995 och håller fortfarande på.

Var du sektions- eller kåraktiv under din studietid?

Nej inte alls. Jag gick på en del fester och var med på en del jippon men satt mest och pluggade.

Om du skulle ge ett tips till en student på sektionen, vilket tips skulle du då ge den?

Se till att ligga i fas, tentaveckan kommer snabbare än du tror!

Har du fortfarande kontakt med dina kursare?

Ja några stycken har jag fortfarande kontakt med men stora merparten har jag inte träffat på länge. Jag tror det är så för de flesta.

Har du gjort något specifikt utanför student/arbetslivet som har hjälpt dig utvecklas som person?

Förutom mitt stora intresse för matematik och fysik är jag väldigt engagerad i friidrott som är min stora passion utanför arbetet. Jag tränar och tävlar fortfarande själv på hög nivå i min åldersklass och har flera medaljer på internationell nivå. Min största merit är att jag har slagit Europa-rekordet på 400m i klassen M45 med tiden 49.61. Jag coachar också ett gäng duktiga ungdomar i Hälle IF på svensk elitnivå. Det är grymt kul att följa deras utveckling och ger mycket tillbaka att kunna ta del i deras framgångar.

Varför valde du att läsa på Chalmers och varför Teknisk fysik/matematik?

Det var helt naturligt att välja F på Chalmers. Snacket i min gymnasieklass om vilket program som var det svåraste och tuffaste man kunde läsa landade i att F på Chalmers var tuffast och då fanns det ju inga andra alternativ.

Är det något annat du skulle vilja berätta?

Min enda 4:a i betyg kom i tillämpad optimeringslära, får skylla på att jag hade feber när jag skrev tentan, men det grämer mig än idag… Jag funderar fortfarande på att knacka på och fråga min nuvarande kollega och dåvarande examinator Michael Patriksson om jag kan få göra en omtenta.

————————————————————————————————————–

Tack för att du läste denna intervju med Anders Logg! Om du är alumn och är intresserade av att vara med på en intervju, eller känner någon som är det, får du gärna mejla till farm.alumni@ftek.se.

Jag heter Rickard Karlsson och gick ut 2021 med en kanditatexamen i Teknisik fysik och masterexamen i Engineering Mathematics. För närvarande doktorerar jag inom maskininlärning på TU Delft i Nederländerna, och forskar specifikt på metoder inom vad som kallas kausal inferens.

Vad gör du i ditt nuvarande arbete? 

Så jag arbetar med metoder inom kausal inferens. Ni har kanske hört uttrycket “correlation does not imply causation”. I korta lag vad det uttrycket säger är att korrelationer är enkla att mäta från data, men det är inte kausala förhållanden. Det kanske vanligaste sättet att lära om “causation” är via en randomiserad kontrollstudie – detta är exempelvis standard när ett nytt vaccin ska utvecklas. Tyvärr kan vi dock inte alltid genomföra sådana studier på grund av antingen etiska eller ekonomiska skäl. Alternativet är då att försöka lära kausala förhållanden med data från icke-randomiserade studier. Jag jobbar på att utveckla just sådana metoder som hjälper oss göra det. Främst jobbar jag på en metodologisk / teoretisk nivå, men nu i höst ska jag besöka en grupp epidemiologer i USA för att fokusera mer på tillämpningar. 

I mitt vardagliga arbete läser jag oftast vetenskapliga artiklar för att hjälpa mig utveckla nya algoritmer, men jag skriver också mina egna artiklar. Dessutom är jag involverad i undervisning, en höjdpunkt här var att jag fick ge en egen föreläsning för inte så länge sedan. Men bland det roligaste som doktorand har nog varit alla resor och konferenser som man får chansen att åka på.

Hur kom du från examen dit du är idag? 

Det var inte självklart att jag skulle doktorera. Men mot slutet av min master hade jag fångat intresset för mitt forskningsområde och jag blev rätt galen i det. Dessutom ville jag testa att flytta utomlands, så det blev naturligt att kika efter doktorandplatser i Europa. Jag hade gjort mitt Erasmus-utbyte i Delft och av en liten slump dök en tjänst upp där inom just min område, så jag sökte – och fick den.

Vad är det du främst har tagit med dig från studierna?

Det som framförallt kanske kommer till nytta är att jag har utvecklat ett starkt matematiskt och logiskt tänkande. Sedan fanns det några kurser jag fortfarande har nytta av, men jag skulle nog säga att det främst är saker utanför studierna som utvecklade mig mest: dels föreningslivet samt friheten jag hade att kunna utforska mina intressen.

Vilken kurs har varit mest värdefull för dig?

Trots att jag nu jobbar främst med maskininlärning så tog jag ironiskt nog knappt några kurser inom det. Istället läste jag mycket inom statistik, algoritmer och optimering. Men kollar vi tillbaka på vilka kurser som hade störst inflytande så var det nog en valbar kurs på kandidaten, stokastiska processer. Det fick mig att inse att fysik inte var det roligaste ämnet för mig längre, så att jag valde en annan inriktning för mastern.

Hur fick du din doktorandtjänst?

Ansökningsprocessen var rätt straightforward. Jag kände inte min handledare i förväg, men jag visste vem han var från kurserna jag tagit medan jag var i Delft. Efter att ha skickat in min ansökan fick jag komma på två intervjuer via Zoom, sedan fick jag erbjudandet. Under mitt utbyte i Delft hade jag jobbat som forskarassistent i en annan grupp där, jag tror detta hjälpte mig i ansökan.

Finns det något med livet efter examen som inte alls var som du tänkt dig?

Som forskare är det viktigt att vara en duktig kommunikatör, både i tal och skrift. Även fast man får chansen att göra mycket av detta under studierna måste jag säga att det inte är förrän nu jag börjat tänka mer aktivt på det. 

Var du sektions- eller kåraktiv under din studietid? Vad gjorde du i så fall?

Jovisst, några av mina bästa minnen från Chalmers kommer från denna tiden. Jag satt i FnollK, CESIP-styrelsen (då hette det CETAC), Engineers Without Borders, och hade några andra mindre uppdrag också.

Om du skulle ge ett tips till en student på sektionen, vilket tips skulle du då ge den?

Aspa FnollK! Skämt åsido, det kanske låter klyschigt men det törs att upprepas: utforska dina intressen och ha kul. Det är klart att studier är viktig, men om jag kollar tillbaka på min egna tid på Chalmers så är det saker utanför studierna som jag minns bäst.

Har du fortfarande kontakt med dina kursare?

En nackdel med att flytta utomlands är att det varit svårt att hålla kontakten med mina vänner från Chalmers. Men med det sagt så har jag fortfarande kontakt med många av dem, och några har även besökt mig här i Nederländerna.  

Har du gjort något specifikt utanför student/arbetslivet som har hjälpt dig utvecklas som person?

Jag åkte utomlands två gånger under mina studier, ett internship i USA och mitt Erasmus-utbyte. Jag utvecklades nog inte bara väldigt mycket av dessa upplevelser, utan det är också tack vare dem som jag vågade göra min doktorand utanför Sverige.

Varför valde du att läsa på Chalmers och varför Teknisk fysik/matematik?

Jag kommer från Göteborg så att välja Chalmers föll sig rätt naturligt. Såhär i efterhand hade nog teknisk matematik passat mig bättre, men det jag gillade fysik väldigt mycket under gymnasiet så jag valde teknisk fysik.  

Är det något annat du skulle vilja berätta? Någon anekdot eller annat kul som du gjort och som skulle kunna intressera studenter?

Under mina studier genomgick jag många faser: först ville jag bli fysiker, därefter mjukvaruutvecklare, sedan ville jag bli managementkonsult, men inte förrän jag också hade övervägt att jobba inom finans, och så vidare; ända fram till mitt nuvarande jag som doktorand. Men helt ärligt, jag ändrar mig fortfarande då och då. Så jag skulle vilja avsluta med bara säga: det är okej att inte ha allt planerat, och testa testa testa nya saker!  

————————————————————————————————————–

Tack för att du läste denna intervju med Rickard Karlsson! Om du är alumn och är intresserade av att vara med på en intervju, eller känner någon som är det, får du gärna mejla till farm.alumni@ftek.se.