Nyheter

Nu när FARM-mässan börjar närma sig kan det vara bra att fundera på vad en fysikteknolog  kan göra efter examen. För att hjälpa oss med detta har vi fått möjligheten att interjuva Jan Östh som började F 2005. Som master läste han Applied Mechanics och tog examen 2010. Jan stannade kvar på Chalmers för att doktorera och därefter fick han anställning på konsultföretaget ÅF (som sedan dess har bytt namn till AFRY) som beräkningsingenjör och blev senare gruppchef. I årskiftet lämnade han AFRY och har sedan dess utvecklat beräkningsprogram hos Industrial Path Solutions AB.

Vad gör du i ditt nuvarande arbete?

Mitt nuvarande arbete på IPS AB är väldigt varierat. Det är ett litet bolag som är en avknoppning ifrån Fraunhofer Chalmers Center (FCC). Jag har vart här i 9 månader och för min del innebär det att jag nu jobbar med alla aspekter av mjukvaruutveckling, någonting som jag inte har gjort innan. Att gå över till att jobba med mjukvaruutveckling var ett medvetet val jag gjorde efter att under 6 års tid ha jobbat med tekniska beräkningar mot industrin. Så från att ha varit användare av avancerade beräkningsprogram så jobbar jag nu i stället med utveckling av ett sådant program. På daglig basis så är det en del programmering (nya features i programmet och att fixa inrapporterade buggar), kundsupport, införsäljning och så försöker jag bidra i utvecklingen av den interna organisationen med kunskaper som jag har med mig ifrån min tidigare anställning.

Jag är novis vad gäller mjukvaruutvecklingsbiten, och det är verkligen en ny värld som öppnats, så det är med stor ödmjukhet och tacksamhet jag har tagit mig an den här utmaningen. Kodutvecklingen sker i C++, med verktyg som Visual Studio, Gitlab, Redmine och Jenkins. Mjukvaran IPS har utvecklats under många år av väldigt duktiga ingenjörer och forskare på FCC och IPS. Den delen av IPS jag jobbar med simulerar spraymålning i fabriker. Användarna av mjukvaran är typiskt processgrupperingar inom framför allt fordonsindustrin där man har avancerade och automatiserade målningsfabriker.

Målningen sköts med robotar, och en del av processingenjörernas jobb är att trimma in de processparametrar som styr målningsprocessen samt programmera robotbanorna, för att uppnå så jämn färgtjocklek som möjligt, samtidigt som man minimerar färgåtgången. Det är en process som dessutom kräver mycket energi, så att kunna optimera processen innebär rent krasst minskade kostnader. Rent fysikaliskt så är själva målningen ett multifysikaliskt problem där strömningsmekanik, partiklar och elektromagnetism samverkar. IPS klarar av att simulera förloppet på ett väldigt effektivt sätt i förhållande till konkurrerande programvaror och är framtaget för att användas av processingenjörer. Det gör att processingenjörerna använder IPS för att förbättra och optimera sin målningsprocess.

Hur kom du från examen dit du är idag?

Jag fick upp ögonen för området Strömningsmekaniska beräkningar (eng. Computational Fluid Dynamics – CFD) när jag läste jobbannonser i Ny Teknik under mitt första och andra år på Fysik. CFD var då ett relativt nytt område som snabbt vann mark inom framför allt fordonsindustrin – och vid den tidpunkten skrek de efter kompetens inom CFD. Eftersom jag likt många andra på F alltid har gillat fysik och matematik tyckte jag det lät väldigt spännande att kunna jobba med fysikaliska beräkningar.

Likt många andra hade jag fram till dess också ofta undrat ”Vad kan man få för jobb efteråt” och ”Vad jobbar men egentligen med som ingenjör?”. När jag började läsa på om CFD så blev det för första gången konkret för mig vad man faktiskt kan jobba med och hur all den avancerade matematiken och fysiken som man studerat kommer till praktisk användning i yrkesrollen. I början var jag osäker på om jag skulle klara av det, eller om det var för komplicerat. ”Det är för dom som verkligen är duktiga på matematik”, minns jag att jag tänkte. Men efterhand som jag lärde mig mer i kurserna på fysik så blev området mer begripligt, och osäkerheten minskade, och det visade sig att även jag var ”en av dom som verkligen är duktig” på matematik.

Jag tog reda på mer om CFD och om vilka grupper på Chalmers som forskade i det. Det ledde till att jag gjorde kandidatarbete och exjobb på avdelningen för Strömningslära (tillhör idag institutionen M2). Jag tyckte och tycker även idag att området är väldigt spännande med en bra mix mellan matematik, fysik, numerisk analys och praktiska tillämpningar som passade mig mycket bra, så det föll sig naturligt att fortsätta som doktorand och lära mig mer inom området. Efter Mastern hade jag lärt mig väldigt mycket, men jag ville gå på djupet och verkligen lära mig om varför de numeriska modellerna och algoritmerna såg ut som de gör, och sätta mig ner och verkligen gå igenom alla härledningar och antaganden själv.

Jag disputerade efter fyra år som doktorand, och under de åren fick jag verkligen gräva mig in på djupet i strömningsmekanik. Förhållandena på Chalmers för doktorander är i absolut världsklass, både vad gäller forskningen som bedrivs och även de praktiska förhållandena som erbjuds med anställning, semester och nästintill industrilön. När jag var i väg på konferenser och träffade doktorander från länder som England, Frankrike och USA så tappade de många gånger hakan när jag berättade att som doktorand på Chalmers hade man en konkurrenskraftig lön och betald semester. De var vana vid stipendier i nivå med studiemedel i Sverige. Mot slutet övervägde jag att fortsätta inom akademin, men efter 9 år på Chalmers kände jag mig nöjd och ville ta klivet ut från den relativt trygga och skyddade tillvaron som doktorand ut i industrin. Jag sökte jobb och började redan veckan efter min disputation på ÅF, som konsult inom CFD.

Det första två åren på ÅF jobbade jag som beräkningsingenjör och konsult mot framför allt den lokala fordonsindustrin i Göteborg med aerodynamiska beräkningar kopplat till utvecklingen av nya personbilar och lastbilar. Efter två år uppstod möjligheten att avancera till en gruppchefsroll, något jag tyckte verkade spännande. Jag anmälde mitt intresse för rollen och blev tillsatt. En gruppchef på ett konsultbolag är ansvarig för att gruppen har projekt och uppdrag att utföra. Det innebär att gruppchefen utöver själva chefskapet även är ansvarig för befintliga kundkontakter, hitta nya kunder, skriva offerter, diskutera lösningar med kunder från alla möjliga olika industriområden, och så vidare. Det är en väldigt varierande roll som kombinerar affärsmannaskap, ledarskap och teknik på ett unikt sätt. Gruppen fungerar princip som ett litet företag, den måste själv bära alla sina kostnader med intäkterna ifrån försäljningen, och därefter göra en vinst till företaget. Klarar inte gruppen av att göra ekonomisk vinst finns det krasst inget existensberättigande för den. För mig var den affärsmässiga biten helt ny. Jag hade aldrig varit intresserad av det under studietiden. Många av mina studiekamrater på F vår påpassliga nog att läsa ekonomikurser eller en hel ekonomiexamen vid sidan av F. Det var aldrig intressant för mig då. I rollen som konsultchef kom jag nu i stället att få ta ansvar för ekonomi och försäljning på ett mycket handgripligt sätt som var utvecklande. Efter fyra år som gruppchef började jag känna att jag hade stagnerat i utvecklingen och dessutom började jag glida lite för långt ifrån tekniken, och funderade på om det var dags att se sig om efter nya utmaningar. Rollen som konsultchef är otroligt rolig när det går bra (hela gruppen har att göra och man behöver anställa), men på samma sätt är ansvaret väldigt betungande när det är tuffare tider vilket det hastigt blev när Coronakrisen slog till våren 2020.

Jag hade under en tid sneglat åt mjukvarubranschen och lekt med tanken att hitta ett jobb där men insett att mina erfarenheter som beräkningsingenjör inte alltid var direkt överförbara eller meriterande på ett mjukvarubolag. En dag dök det plötsligt upp en jobbannons på Linkedin där IPS sökte en mjukvaruutvecklingsingenjör inom området strömningsmekanik. Jag hade inte tidigare hört talas om företaget trots att IPS har sitt kontor i Chalmers Johanneberg Science Park. Jag skrev ivrigt ihop en ansökan till tjänsten och blev erbjuden anställning som jag med stor glädje tackade ja till. Jag lämnade en chefsposition på ett konsultbolag, för att lära mig ett helt nytt område – mjukvaruutveckling. Ett inte helt självklart val skulle nog många tycka, men jag är väldigt nöjd så här 9 månader in i mitt nya jobb. Jag har full användning av mina tidigare kunskaper inom CFD och lär mig nu hela kedjan av mjukvaruutveckling. Dessutom kan jag även bidra med erfarenhet från t.ex. försäljning. En sak jag insett är hur viktigt det är för mig att få ta mig an nya problem och lära mig nya saker i mitt jobb.

Vad är det du främst tagit med dig från studierna?

Att våga tro på mig själv och min förmåga att ta mig an och lösa problem som vid första anblicken verkar för komplicerade eller oförståeliga.

Eftersom jag jobbar inom det område som jag specialiserat mig inom (CFD) så har jag kontinuerlig nytta av de flesta av kurserna jag läst på min master och som doktorand. Det finns dock några kurser/färdigheter som är mer av generell karaktär oavsett vilken inriktning man läser som jag vill lyfta fram, och som man kommer ha nytta av oavsett inom vilket område man jobbar inom efter examen.

Det första är optimering, och då gärna både klassisk matematisk optimering likväl som stokastiska optimeringsmetoder. Den andra är maskininlärning (algoritmer för artificiell intelligens). Det kommer in överallt i dagsläget och jag kan lova att samtliga av Sveriges stora bolag exportbolag har grupper som sitter och kollar på hur man kan dra nytta av detta både på tekniknivå och affärsnivå. Även om man inte kommer jobba med det själv kommer man garanterat komma i kontakt med det vare sig man vill eller inte.

Sen vill jag trycka på hur användbart det är att kunna programmera och organisera data, så det tycker jag alla studenter bör ta varje tillfälle att öka sina färdigheter inom. Vet man med sig att man vill jobba med mjukvaruutveckling kan jag rekommendera att man lär sig C++ under studietiden. Om man inte är säker om man vill jobba med mjukvaruutveckling, eller helt enkelt vill jobba inom andra områden så är min rekommendation att lära sig Python väldigt bra. Välj Python framför Matlab/Mathematica i olika övningsuppgifter. Det är enormt användbart och att kunna automatisera uppgifter, visualisera data, skriva skript, osv, oavsett vilken roll man än har som ingenjör. Om man kan göra något själv så blir man inte beroende av att andra skall göra det, och dessutom blir man en väldigt värdefull medarbetare. Om man är företagsam så kan man med sina kunskaper även själv utforska olika affärsidéer med bra kunskaper inom programmering.

Du har både forskat som doktorand och arbetat inom industrin, vad har varit roligast?

Som doktorand har man tid att utforska teorier, undersöka olika spår, och sätta sig in i saker på djupet. Det är en ynnest som man inte sällan eller kanske aldrig, har i industrin. Samtidigt så är det roliga i industrin att jobba nära produkter, att bidra till utvecklingen av produkter och faktiskt se sitt eget bidrag till en komplex produkt, och hur det påverkar samhället. Att jobba tillsammans med olika ingenjörsdiscipliner som kommer samman i en produktutvecklingsorganisation är också häftigt, att se hur allting måste samverka och olika krav och utvecklingsmål måste balanseras mot varandra. Det tyckte jag var väldigt kul i fordonsindustrin där det blir påtagligt hur områden som design, kostnad, säkerhet, vikt, aerodynamik, funktionalitet, osv, måste samverka och balanseras mot varandra. Det är ett enda stort optimeringsproblem! Forskningens påverkan på samhället ligger mycket längre bort i tiden, och den stora delen av forskningen som bedrivs idag kanske aldrig heller kommer påverka samhället, utan mynnar inte ut i något. Det ligger i forskningens natur att man inte vet i förväg. Som doktorand uppskattade jag även undervisningen. Jag var övningsledare i kursen för strömningsmekanik för Fysik under fyra år, och det var alltid med glädje jag hade hand om övningarna. Jag slogs alltid av hur skarpa frågor som studenterna ställde, som gjorde att jag själv fick tänka till och se saker ur nya perspektiv.

Hur fick du ditt första jobb?

Genom exjobb

Var du sektions- eller kåraktiv under din studietid? Vad gjorde du i så fall?

Den enda föreningen jag var aktiv i var föreningen Intize där jag hjälpte gymnasieelever med matematik, vilket var väldigt givande.

Om du skulle ge ett tips till en student på sektionen, vad för tips skulle du då ge dem?

Hitta en balans mellan pluggandet och övriga aktiviteter. Under första åren, försök att vara aktiv för att hitta din egen väg i studierna och välj inte kurser för att kompisgänget gör det, utan skapa en tydlig förståelse för varför du väljer den och den kursen. Vad leder det till?

Ett sätt kan vara att läsa jobbannonser på t.ex. LinkedIn. När man hittar något jobb som verkar spännande att jobba med efter examen, så ta reda på ”hur kommer jag dit”. Ta kontakt med det företaget och kontaktpersonen och fråga helt enkelt vilken studieprofil de önskar på ideala kandidaten om det inte är tydligt i annonsen.

Tänk stort, begränsa dig inte. Utbildningen på Chalmers ger förutsättningar för en fantastisk karriär oavsett om det är inom eller utom Sverige, inom akademin eller i industrin. Våga drömma och satsa!

Stå på egna ben. Att plugga ihop i grupp är ofta effektivt, men se verkligen till att du själv förstår allting som görs, så att du tar till dig kunskapen. Pluggar man mycket i grupp är det lätt hänt att man allt för ofta tar hjälp av kompisarna och därmed ”flyter med”. Det är bekvämt för stunden och ibland kanske nödvändigt för att hantera studiebördan, men det är just processen att själv sitta och traggla med problemen i hjärnan och komma på lösningarna som utvecklar problemlösningsförmågan och som gör att man växer sina mentala kapaciteter. Variera mellan att plugga i grupp och att plugga själv.

Har du fortfarande kontakt med dina kursare?

Ja, jag har mycket bra kontakt med ett dussin kursare som hängde ihop ända från nollningen och fadergruppen.

Har du gjort något specifikt utanför studentlivet som har hjälpt dig utvecklas som person?

Jag försöker reflektera mycket över vad som är viktigt för mig i livet och göra livsval som håller mig på rätt spår. Jag är även generellt väldigt intresserad av hur livsstil och mat påverkar hälsan både på kort sikt och lång sikt. I dagens samhälle är vi generellt väldigt inriktade på det fysiska och materiella. Det i sig behöver inte vara dåligt, men jag tror det är viktigt att hitta en balans mellan det fysiska och mer mentala/andliga aspekter i tillvaron. Vi lär oss mycket om praktiska saker inom hela skolväsendet från förskola till universitet, men det ges inga kurser i hur man blir lycklig, vad lycka ens är, eller hur man skiljer mellan verklig lycka och kortsiktig stimulans av våra signalsubstanser. Det är ingen liten filosofisk sidofråga utan rätt central för hela vår tillvaro egentligen.

Det mest utvecklande jag gjort senaste åren är att jag gick kurser i Salsa och lärde mig dansa salsa riktigt bra. Eftersom jag aldrig hållit på med musik eller dans innan var det väldigt mentalt utmanande, speciellt då jag alltid haft självbilden av att jag skulle vara dålig på dans. Det visade sig att jag med träning faktiskt var rätt duktig, så det är också en stor lärdom att man inte ska sätta etiketter vare sig på sig själv eller på andra, då det kan skapa låsningar och helt onödiga mentala hinder. Se istället potentialen.

Varför valde du att läsa på Chalmers och varför Teknisk fysik/matematik?

Under gymnasietiden spelade jag bandy med två personer som läste teknisk fysik på Chalmers. De hade bara gott att säga om utbildningen och eftersom jag tyckte om matematiken och fysiken mest på gymnasiet så lät det som precis det jag ville läsa vidare inom.

Är det något annat du skulle vilja säga?

Ta vara på studietiden, skapa och vårda relationer och ta in mycket kunskaper. Skapa din egen framtid genom att tänka igenom vart du vill, och sen lista ut hur du tar dig dit. Det kommer inte alltid bli som du tänkt dig, men det kommer bli bra och du tar eget ansvar för att skapa din tillvaro.

---

Och med det skulle vi vilja tacka Jan för denna fantastiska intervju! Ha det bra och ta vara på studietiden!

Onsdagen den 13:e oktober kl. 12.00-13.00 välkomnar Triathlon Group dig till ett digitalt seminarium om vätgas och bränslecellers roll i energiomställningen.

Är du nyfiken på vätgas och bränsleceller och vilka utmaningar samhället och industrin står inför inom detta område? Gå till länken https://forms.gle/yfSsVm1B51kHmv3A8 och anmäl dig till seminariet senast måndagen den 11:e oktober.

Triathlon Group är ett managementkonsultföretag som kombinerar innovation med specifik expertis för att hjälpa kunder att lösa komplexa strategiska frågeställningar. På Triathlon överbryggar vi gränsen mellan teknik & affär och är verksamma inom områden såsom elektrifiering, medicinteknik, fordon och digitalisering. Läs gärna mer på triathlon.se för att lära dig mer om oss.

Vi ser fram emot din anmälan!