Författare: farmchalmers

At the Lynx Hackathon, you will work in teams to create a fully systematic trading strategy based on real market data. Your algorithm will be evaluated in a virtual environment at the end of the event, allowing you to see how your idea would have worked in the real financial market.  

There will be investment professionals from our research and trading department at your disposal to answer questions and guide you through the process. After the event, there will be dinner and mingle at the office!  

For more information and how to apply, go to our website www.lynxhedge.se/hackaton

I denna intervju träffar vi Göran Ågren som i många år har jobbat med matematisk modellering inom ekologi. Göran tog examen från Teknisk fysik 1969 och disputerade i Teoretisk fysik 1975. Han flyttade därefter till Uppsala för att arbeta med matematiska modeller av skogsekosystem och blev professor i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet 1987. Numera är Göran professor emeritus, det vill säga att han har gått i pension men fortsätter att forska och skriva publikationer.

Vad gör du i ditt nuvarande arbete och vad tycker du är roligast med det du håller på med?

Dagarna går åt till att läsa vetenskapliga rapporter för att hitta uppslag till att testa de teorier jag försöker utveckla. Jag skriver även egna rapporter och innan jag gick i pension gick tiden även åt till att förbereda undervisning. Det roligaste är när jag kan göra analytiska matematiska härledningar som ger oväntade insikter i problemet jag arbetar med.

Hur tog du dig från din examen till dit du är idag?

Efter att ha tagit doktorsexamen såg jag en annons om ett forskningsprojekt,  “Barrskogsprojektet ekologi”, där de sökte någon som ville arbeta med matematiska modeller. Min handledare för doktorsexamen hade inspirerat mig till att börja mina doktorandstudier genom att vid en lektion i kvantmekanik tala om att ett framtida forskningsfält är att tillämpa fysikens tänkesätt på biologiska problem och då kändes detta projekt som precis rätt ställe att vara på. Och det var det, för jag lyckades så bra att jag så småningom fick en professur.

Varför valde du att läsa på Chalmers och varför Teknisk fysik?

Jag var rätt säker på att Teknisk fysik var det ämne jag ville studera på universitetet och när jag jämförde kurser i Teknisk fysik vid olika högskolor så såg Chalmers mest intressant ut. Det var även många i min studentklass som också började på Chalmers och då verkade Göteborg roligare än t.ex. Stockholm.

Var det några särskilda kurser du tycker var extra värdefulla under din utbildning?

Jag tycker de flesta kurser var bra eftersom de tränar en att tänka på problem i modelltermer. Mattekurserna var förstås extra viktiga eftersom de gav de verktyg som jag numera arbetar med.

Vad fick dig att doktorera och varför just inom teoretisk fysik?

Jag har alltid varit fascinerad av fysik och velat fördjupa mig i ämnet teoretiskt.

Du är professor emeritus i ekologi, vad förde dig från teoretisk fysik till just detta ämne?

Det var möjligheten att arbeta med och utveckla ett nytt ämne med tänkesätt tagna från andra ämnen. Samtidigt såg jag inga riktigt spännande problem inom fysiken just då.

Hur fick du ditt första jobb efter att du hade tagit examen? 

Jag fick mitt första jobb genom en jobbannons. Jag hade ingen relation till projektet innan jag började där utan jag skickade in en formell ansökan och blev sedan intervjuad av en i projektledningen.

Har du varit engagerad i något utanför dina studier och jobb?

Jag var inte aktiv inom varken sektionen eller kåren under min studietid men har därefter haft många uppdrag som styrelseledamot i ideella föreningar.

Är det något annat du skulle vilja berätta? En anekdot eller annat intressant du gjort?

Man vet aldrig vilka kunskaper man får nytta av. En dag kom min handledare in till mig och sa ”Göran, varför åker inte du till Paris i två år. Jag har en kollega där som kan hjälpa dig bättre än jag”. Aldrig hade jag trott att min otillräckliga skolfranska skulle komma till nytta. För att finansiera vistelsen där sökte jag stipendier från Institut Français. För detta krävdes en intervju. När jag ringde handläggaren där för att boka en tid för intervjun så övergick han omedelbart till att tala franska när han hörde vad det rörde sig om. Vi kom överens om att träffas på ”lundi”. Så fort vi avslutat samtalet så fick jag leta reda på ett lexikon för att kolla vilken dag ”lundi” (måndag) är. Jag får väl tillägga att jag sedan tillbringade två spännande och givande år i Paris och att jag numera inte har några problem att konversera på franska med kolleger och vänner.

Avslutningsvis, har du något tips till de studenter som kommer läsa det här?

Satsa på det du tycker är roligast!

Vi tackar Göran för denna fina intervju och hoppas att ni läsare kan som Göran hitta något arbete ni tycker är riktigt roligt.