Jag heter Rickard Karlsson och gick ut 2021 med en kanditatexamen i Teknisik fysik och masterexamen i Engineering Mathematics. För närvarande doktorerar jag inom maskininlärning på TU Delft i Nederländerna, och forskar specifikt på metoder inom vad som kallas kausal inferens.
Vad gör du i ditt nuvarande arbete?
Så jag arbetar med metoder inom kausal inferens. Ni har kanske hört uttrycket “correlation does not imply causation”. I korta lag vad det uttrycket säger är att korrelationer är enkla att mäta från data, men det är inte kausala förhållanden. Det kanske vanligaste sättet att lära om “causation” är via en randomiserad kontrollstudie – detta är exempelvis standard när ett nytt vaccin ska utvecklas. Tyvärr kan vi dock inte alltid genomföra sådana studier på grund av antingen etiska eller ekonomiska skäl. Alternativet är då att försöka lära kausala förhållanden med data från icke-randomiserade studier. Jag jobbar på att utveckla just sådana metoder som hjälper oss göra det. Främst jobbar jag på en metodologisk / teoretisk nivå, men nu i höst ska jag besöka en grupp epidemiologer i USA för att fokusera mer på tillämpningar.
I mitt vardagliga arbete läser jag oftast vetenskapliga artiklar för att hjälpa mig utveckla nya algoritmer, men jag skriver också mina egna artiklar. Dessutom är jag involverad i undervisning, en höjdpunkt här var att jag fick ge en egen föreläsning för inte så länge sedan. Men bland det roligaste som doktorand har nog varit alla resor och konferenser som man får chansen att åka på.
Hur kom du från examen dit du är idag?
Det var inte självklart att jag skulle doktorera. Men mot slutet av min master hade jag fångat intresset för mitt forskningsområde och jag blev rätt galen i det. Dessutom ville jag testa att flytta utomlands, så det blev naturligt att kika efter doktorandplatser i Europa. Jag hade gjort mitt Erasmus-utbyte i Delft och av en liten slump dök en tjänst upp där inom just min område, så jag sökte – och fick den.
Vad är det du främst har tagit med dig från studierna?
Det som framförallt kanske kommer till nytta är att jag har utvecklat ett starkt matematiskt och logiskt tänkande. Sedan fanns det några kurser jag fortfarande har nytta av, men jag skulle nog säga att det främst är saker utanför studierna som utvecklade mig mest: dels föreningslivet samt friheten jag hade att kunna utforska mina intressen.
Vilken kurs har varit mest värdefull för dig?
Trots att jag nu jobbar främst med maskininlärning så tog jag ironiskt nog knappt några kurser inom det. Istället läste jag mycket inom statistik, algoritmer och optimering. Men kollar vi tillbaka på vilka kurser som hade störst inflytande så var det nog en valbar kurs på kandidaten, stokastiska processer. Det fick mig att inse att fysik inte var det roligaste ämnet för mig längre, så att jag valde en annan inriktning för mastern.
Hur fick du din doktorandtjänst?
Ansökningsprocessen var rätt straightforward. Jag kände inte min handledare i förväg, men jag visste vem han var från kurserna jag tagit medan jag var i Delft. Efter att ha skickat in min ansökan fick jag komma på två intervjuer via Zoom, sedan fick jag erbjudandet. Under mitt utbyte i Delft hade jag jobbat som forskarassistent i en annan grupp där, jag tror detta hjälpte mig i ansökan.
Finns det något med livet efter examen som inte alls var som du tänkt dig?
Som forskare är det viktigt att vara en duktig kommunikatör, både i tal och skrift. Även fast man får chansen att göra mycket av detta under studierna måste jag säga att det inte är förrän nu jag börjat tänka mer aktivt på det.
Var du sektions- eller kåraktiv under din studietid? Vad gjorde du i så fall?
Jovisst, några av mina bästa minnen från Chalmers kommer från denna tiden. Jag satt i FnollK, CESIP-styrelsen (då hette det CETAC), Engineers Without Borders, och hade några andra mindre uppdrag också.
Om du skulle ge ett tips till en student på sektionen, vilket tips skulle du då ge den?
Aspa FnollK! Skämt åsido, det kanske låter klyschigt men det törs att upprepas: utforska dina intressen och ha kul. Det är klart att studier är viktig, men om jag kollar tillbaka på min egna tid på Chalmers så är det saker utanför studierna som jag minns bäst.
Har du fortfarande kontakt med dina kursare?
En nackdel med att flytta utomlands är att det varit svårt att hålla kontakten med mina vänner från Chalmers. Men med det sagt så har jag fortfarande kontakt med många av dem, och några har även besökt mig här i Nederländerna.
Har du gjort något specifikt utanför student/arbetslivet som har hjälpt dig utvecklas som person?
Jag åkte utomlands två gånger under mina studier, ett internship i USA och mitt Erasmus-utbyte. Jag utvecklades nog inte bara väldigt mycket av dessa upplevelser, utan det är också tack vare dem som jag vågade göra min doktorand utanför Sverige.
Varför valde du att läsa på Chalmers och varför Teknisk fysik/matematik?
Jag kommer från Göteborg så att välja Chalmers föll sig rätt naturligt. Såhär i efterhand hade nog teknisk matematik passat mig bättre, men det jag gillade fysik väldigt mycket under gymnasiet så jag valde teknisk fysik.
Är det något annat du skulle vilja berätta? Någon anekdot eller annat kul som du gjort och som skulle kunna intressera studenter?
Under mina studier genomgick jag många faser: först ville jag bli fysiker, därefter mjukvaruutvecklare, sedan ville jag bli managementkonsult, men inte förrän jag också hade övervägt att jobba inom finans, och så vidare; ända fram till mitt nuvarande jag som doktorand. Men helt ärligt, jag ändrar mig fortfarande då och då. Så jag skulle vilja avsluta med bara säga: det är okej att inte ha allt planerat, och testa testa testa nya saker!
————————————————————————————————————–
Tack för att du läste denna intervju med Rickard Karlsson! Om du är alumn och är intresserade av att vara med på en intervju, eller känner någon som är det, får du gärna mejla till farm.alumni@ftek.se.