I denna intervju pratar vi med Harald Kjellson-Freij som arbetar med datorseende för självkörande bilar på företaget Zenseact, ett dotterbolag till Volvo Cars. Harald tog examen år 2013 med en kandidatexamen i teknisk fysik och masterexamen i Complex adaptive systems.
Vad gör du mer ingående på Zenseact?
Mitt team arbetar med datorseende, specifikt 3D-rekonstruktion och visuell odometri, dvs att beräkna hur en kamera rör sig utifrån en videoström. Det är en av få grenar inom datorseendet där traditionella, geometriska metoder fortfarande presterar väl så bra som djupinlärning.
Vilka kurser tycker du varit mest relevanta för det du jobbar med idag?
Det är en väldigt svår fråga, jag använder ofta smådelar ur många olika kurser, men mest som antingen grundläggande idéer eller specifika detaljer (som jag i ärlighetens namn sällan kommer ihåg utan tvingas lära mig igen). Kunskaperna från kurserna i linjär algebra och bildbehandling är kanske dem jag använder oftast men det var nog Stokastisk optimering, neurala nätverk och autonoma agenter som påverkade mig mest, och triggade mitt teknikintresse.
Vad har du främst tagit med dig från studierna på F/TM?
Ni har säkert hört det förr, men långt viktigare än de faktiska kurserna var både att lära sig ett sätt att analytiskt angripa problem, att utföra experiment och tolka resultaten, och inte minst att ta till sig och lära sig behärska komplexa metoder på begränsad tid. Jag vågar påstå att det finns ganska få arbeten där man kan komma ut med en examen från F eller TM och vara expert, utan det handlar framför allt om att ha förstått ett antal grundläggande koncept, och att ha lärt sig att ta till sig nya.
Finns det något med arbetslivet som inte alls var som du tänkt dig?
Även när man jobbar med avancerad teknik, och utvecklar produkter i absolut framkant, så går väldigt mycket tid till annat än det man kanske ser som kärnuppgiften (i mitt fall att utveckla algoritmer för datorseende). När man pluggar är det oftast väldigt krattat i form av att det finns en explicit fråga, till vilken någon redan vet svaret och hur man når det, och ett väldefinierat sätt som man ska ge svaret på. I arbetslivet handlar det (om man ska följa analogin) lika mycket om att komma på frågan, att förstå ifall det finns ett svar, och i så fall hur man besvarar frågan på ett sätt som är till nytta för andra. Konkret kan det i fallet mjukvaruutveckling handla om att läsa andras kod för att förstå var min passar in, att göra integration mot andra delar av en komplex produkt, att dokumentera och testa sin lösning, och andra arbetsuppgifter som är både viktigare och mer tidskrävande än själva algoritmutvecklingen.
Hur fick du ditt första/nuvarande jobb?
Mitt första jobb var som som embedded-utvecklare hos en konsultfirma som jag fick genom en annons från någon platsbank (det kan t.o.m. ha varit Arbetsförmedlingens). 2013 var det bra drag på arbetsmarknaden, och jag fick ett par erbjudanden och kunde börja veckan efter jag presenterat exjobbet. Det nuvarande jobbet tipsade en studiekompis mig om, vi gjorde kandidatarbetet och flera masterskurser tillsammans, och nu behövde hans team fler som kunde arbeta med datorseende.
Var du aktiv i något ideellt arbete under din studietid?
Mängder! Jag satt i FNollK, gjorde tre år i Chalmersspexet och ett i F-Spexet, och lite annat smått och gott. Förutom att ge mig massor av vänner (och en fru, och i förlängningen en dotter) lärde det mig en hel del om sådant som man kanske inte lär sig så mycket av i kurserna – arbete i och ledning av projekt med många människor, långsiktiga mål och en budget att hålla sig till, till exempel. Och så hade jag grymt kul under tiden.
Om du skulle ge ett tips till någon som gör sin kandidat, vilket tips skulle du då ge den?
Plugga hårt men plugga smart, och se till att ha kul under tiden. Att läsa på F eller TM är riktigt tufft, och naturligtvis inte för alla, men det blir lättare efter hand (inte för att kurserna blir lättare, utan för att du blir bättre). Många av de som idag är bäst på sitt jobb bland de jag läste med var inte de det gick bäst för de första åren, så om du tycker att det är kul är det bara att hänga i.
Om du skulle ge ett tips till någon som gör sin master, vilket tips skulle du då ge den?
Läs kurser som intresserar dig, man vet aldrig när och hur de kommer till användning, och passa på att läsa sådant som du inte tror att du kommer kunna lära dig senare. Och gör det till en vana att paketera ditt arbete väl, det gör det lättare för dig själv att återanvända det senare eller visa upp det som exempel på vad du kan för framtida arbetsgivare.
Har du gjort något specifikt utanför studentlivet som hjälpt dig utvecklas som person?
Jag var volontär hos Mattecentrum i flera år. Att hjälpa gymnasieelever med matematik har hjälpt till att hålla igång den delen av hjärnan, och har gjort mig till en betydligt bättre pedagog. Att kunna förklara sitt expertområde så att andra förstår är en väldigt underskattad förmåga.
Är det något annat du skulle vilja berätta? Någon anekdot eller annat kul som du gjort och som skulle kunna intressera studenter?
I samband med att jag sökte ett tidigare jobb blev jag ombedd att komma med ett löneanspråk. Efter att jag sagt vad jag förväntade mig fick den anställande chefen något besvärat i blicken, och svarade ”Jaha. Ja, vi tänkte ju börja förhandlingen lite högre än så.” Det gav mig ett par viktiga lärdomar: dels att man inte ska undervärdera sig, och dels att den som anställer inte heller alltid har full koll, eller är en slipad förhandlare.
Stort tack till Harald för hans medverkan i denna intervju.
Vi hoppas att ni som läste detta fick med er något matnyttig , det fick iallafall vi. Allt gott, och så ses vi nästa gång!
Skrivet av Filip Rydin och Alexander Malmquist.